Ostronakademien

 

Ostrea Edulis

Det råder en ostrontrend i Sverige. Mellan åren 2002 och 2009 har den svenska importen av ostron ökat med 1100 procent, från 30 ton till 350 ton.

Ostrontrenden ligger helt rätt i tiden. Det finns knappast något miljövänligare fiske än ostronfisket. Dessutom är ostron rena hälsokosten: fettsnåla, men rika på proteiner, vitaminer och mineraler.

Ostron är en delikatess med långtgående historiska anor. Redan stenåldersmänniskan åt ostron. På den tiden fanns gott om ostron på den svenska västkusten. Arkeologer har hittat mängder av ostronskal i kökkenmöddingar (köksavfall) från såväl sten- som bronsåldern.
Orsaken var att det rådde närmast medelhavsklimat i de södra och mellersta delarna av Sverige.

Ostron var populärt också bland vikingarna, även om de allra tuffaste lär ha klagat över att ostron var en ovärdig rätt för slagskämpar. Även kända personligheter som Napoleon, Konfucius och Casanova påstås ha varit storkonsumenter av ostron.

Ostron från den svenska västkusten levererades till de svenska och danska hoven under 1600-talet och framåt. Under 1800-talet fiskades så mycket att ostronbestånden riskerade att försvinna. En åtgärd för att reglera fisket var att införa minimistorlek vid fångst.

I Sverige var ostron en självklarhet under första halvan av 1900-talet. På stadshotellets meny förekom ostron lika ofta som smör, ost, sill och strömming.

Även om vi svenskar oftare äter ostron så är fransmännen ändå världens största ostronkonsumenter. De äter drygt 30 ostron per person och år.